I came to win

Äntligen!
Dags att ta tag i mitt liv och våga vara självisk. Förstår inte vad jag har sysslat med hittills. Varför nöja sig när man förtjänar så mycket bättre? Det är dags att gå vidare och släppa all skit som ändå inte får mig att komma nånstans.
Tror ni det känns skönt?
Ohja, vilken jävla befrielse :)

Problemet med mig är att jag känner mig ensam. Man kan nog säga att jag är en person som är kär i kärleken - men aldrig får till det rätt. Jag låter mig själv bli utnyttjad för då får jag åtminstone lite närhet. Senaste "stjärnskottet" visade sig vara ett riktigt rövhål han med.. Fast egentligen har han bara varit en typisk kille och jag får fan skylla mig själv! Ja, jo - det finns ingen bra anledning att behandla mig som skit men när killen märker att jag bara tar skiten och låter mig själv bli behandlad som en jävla dörrmatta så är det mig själv jag borde bli arg och ledsen på. Det är ju faktiskt jag själv som sårat mig...

Jag visste att du inte ville ha MIG. Det visste jag från början. Trots det fick jag känslor för dig, det va nästan som att jag planerade det även om du sagt till mig att du inte va ute efter en flickvän. Det är så lätt att komma på ursäkter åt killar. Han säger en sak men jag tror han menar något annat å hoppas att han ska inse det snart. Men det är egentligen så glasklart! Killen säger att han inte är ute efter något seriöst, eller att hans senaste förhållande va väldigt jobbigt och att han behöver TID... Ja det finns tusen ursäkter - men egentligen betyder dem alla att han helt enkelt inte vill ha dig, han är inte intresserad. Killar är fegisar som hellre äter upp sin egen arm än förklarar läget för en tjej. Speciellt när han får guldläget att utnyttja den stackars tjejen som lever i en fantasivärld...

Jag hade (har) känslor för dig, vilket du visste om och du lät dig själv utnyttja situationen. Jag har spillt så många tårar på grund av dig. Det är ju inte så här kärlek ska vara! Vad fan tänkte jag med egentligen?!?!? Jag skäms fan för att jag låtit mig behandla mig själv på det här viset. Har jag nada självrespekt?

Efter att ha undvikit dig i över en vecka så har jag kommit till insikt. Du har hört av dig i stort sett varje dag men jag har inte ens svarat. Klart du blir desperat och känner dig maktlös när jag helt plötsligt vägrar bli behandlad som skit. Nu idag tog jag slut på bådas lidande när du hörde av dig och frågade om vi skulle ses, då jag svarade och sa att det inte va någon bra idé och att jag klarar mig bättre utan dig. Jag klarade av det helt utan tårar och ånger. Detta avslut känns helt underbart. Efteråt kunde jag se mig själv i spegeln med ett leende på läpparna. Tyvärr så är mina känslor för dig detsamma och jag vill fortfarande ha dig som min. Men jag vet att det där kommer gå över med lite tid :) Jag förtjänar bättre och det finns killar där ute som är beredda att behandla mig med respekt och kärlek och jag kommer inte hitta detta om jag håller mig kvar vid dig :(

Jag har hittat en gnutta självrespekt och jag kommer fortsätta sätta mig själv i centrum, för det är värt varenda sekund! Denna känsla av stolthet är värt allt, jag känner mig stark och är stolt över mig själv!!

Citerar några kloka ord:
"Passa er för ordet "vän". Det används ofta av män, eller av kvinnor som vill ursäkta männens allra mest ovänliga beteende. För min del föredrar jag vänner som inte får mig att gråta mig till sömns."

Snälla tjejer, sluta ursäkta killarnas beteende. Det finns inga ursäkter och ni förtjänar bättre :) glöm inte att världen är full av karlar och även om både du och jag vet att just DU är underbar så kan vi inte kräva att alla andra ska se det! Gå vidare, lägg din dyrbara tid på någon bättre för att du förtjänar bättre. Kom ihåg att livet är alldeles för kort för att göra samma misstag flera gånger!


I came to win, to fight, to conquer, to thrive
I came to win, to survive, to prosper, to rise

My heart is refusing me



I've been crushed, beaten down.
Still I'm hopelessly in love.

Varje tanke på dig känns hopplös. Frustrationen över att inte ses mer. Efter förra helgen så vill jag inte ens prata med dig :´( jag vill inte ha något med dig att göra för att jag blir bara sårad. Samtidigt som jag avskyr tanken på att släppa taget om dig. Får gråten i halsen och blir tårögd bara nu när jag tänker på det. Jag vill göra allt för att få behålla dig, samtidigt som jag vill be dig dra åt helvete. Jag har inget att säga dig längre. Du är en idiot! Men jag är minst lika idiotisk som gör så här mot mig själv. Jag har satt mig själv i denna situationen så egentligen får jag skylla mig själv.

I don't wanna imagine a life without you...

Försöker tvinga mig själv att gå vidare medans jag ångrar varje steg ifrån dig. Men du är inte bra för mig, jag vet det så himla väl. Varför är det så svårt?!

Jag saknar dig! Jag hatar dig! Varje gång du hör av dig så ger du mig ett litet litet hopp, även om jag vet mycket väl att det inte finns något att hoppas på.

Du vill inte att jag ska va arg på dig och du vill att vi ska vara vänner.... Fan va jag hatar dem orden. Du vill att vi ska va vänner? Om du bryr dig så borde du lämna mig ifred för jag står inte ut. Blotta tanken på dig med någon annan får mig att må dåligt.

Yeah I know, inga glada miner idag. Måste dock inse att det inte hjälper att ignorera mina känslor. Har en jobbig period bara, det blir bättre snart :/ Killar har tyvärr denna dåliga effekten på mig - jag kan inte hantera mina känslor och jag blir sårad.

Tur man har L ett sms bort som får mig på andra tankar. Åka och hälsa på dig snart kanske!! :) är nog dags att VÅGA satsa lite.

It's not fair

Tror inte jag kan vara i mer känslomässigt uppror än vad jag är nu och varit de senaste 24 timmarna... :'( jag förstår inte vad jag gör för fel

Jag säger att jag tycker om dig och du svarar att du inte vill träffas mer. Säg mig, hur är det rättvist? Blir så jävla trött på mitt liv. Det gör ont i hela mig när jag tänker på det och det går inte att hålla tillbaka tårarna såvida jag inte tvingar mig själv att tänka på något annat.

Jag vill verkligen inte vara ensam just nu, för jag kan inte tänka på något annat. Frustrerad, SÅRAD, besviken. När är det min tur att få en chans? Är jag så hemsk att ingen vill ha mig...?

Jag vill bara vara med dig. Jag saknar dig. Jag vill inte släppa taget om dig :( Håll om mig och säg att allt kommer bli bra. Kan inte allt bara bli bra?!? Finns det något jag kan göra för att du ska ändra dig? I don't want this to be over.....

Take my broken heart

Vägrar bli fet

Jag bryr mig inte om själva kilorna på vågen, utan om hur kilorna ser ut på mig och om jag är nöjd med min kropp.

”Magen kommer efter att du fyllt 20”
Så säger vi i min familj – åtminstone så brukar jag och kusin T säga det.

Jag har alltid varit smal, vilket jag fortfarande ÄR förvisso. Under tonåren, speciellt högstadiet, så påpekade folk ofta att jag var smal. Lärare var oroliga att jag hade ätstörningar och frågade om jag åt ordentligt. Andra tjejer kunde säga ”Jag vill också vara så smal och fin som du”.

Ni som inte varit i samma situation kan nog inte förstå vilken frustration det är att folk påpekar att man är smal, FÖÖÖR smal i deras ögon. För mig finns det inget värre än när folk frågar om jag äter ordentligt.

De som känner mig vet att jag kan äta som en häst, trycka i mig chips, godis och skräpmat utan att det syns på mig. Påstår inte att jag alltid äter mycket, bara om jag har aptiten liksom. Ibland äter jag lite, och ibland äter jag lagom. Som alla andra antar jag.(?!)

Folk är gärna försiktiga med att säga till någon att han/hon är tjock, för man inte vill ju såra någons känslor i onödan. Men att säga till någon att han/hon är smal anses vara helt okej eftersom det är idealiskt att vara smal. Folk förstår inte att det kan vara lika jobbigt att vara smal som tjock – det är ju minst lika jobbigt för en underviktig att gå upp i vikt som det är för en överviktig att gå ner i vikt. Om jag fick välja så skulle jag väga mer, men det skulle ändå inte synas på mig. För det är tyvärr så att folk reagerar när man säger hur "lite" man väger.

Jag har alltid varit en person som inte kunnat gå upp i vikt oavsett vad/hur mycket jag ätit. Jag vet att det kan låta orättvist för vissa, men jag har helt enkelt aldrig behövt tänka på min vikt.

För mig är det en viktig prioritering att få i mig mat, jag är inte riktigt människa innan jag t.ex. fått i mig frukost och jag blir värsta ragatan om jag inte får mat när jag är hungrig.

Jag är inte direkt personen som tränar 'för att hålla formen'. Jag har aldrig velat eller försökt gå upp/ner i vikt, bli större/smalare. Men om jag ska vara ärlig så är jag livrädd för att BLI fet.

De senaste två åren har det blivit betydligt mycket mer skräpmat än innan och sedan jag flyttade hemifrån så har det väl slarvats en del med maten. Det är för det första inte roligt att laga mat själv och för det andra är jag kass på att laga mat då jag inte har det intresset. Jag har helt enkelt inte haft orken eller viljan till att anstränga mig alla gånger så det har blivit mycket bröd/mackor hemma och McDonald's på luncherna.

Detta har resulterat i att det börjar byggas lite extra hull på min fina mage, och detta är jag inte speciellt stolt över. Magen buktar faktiskt ut över byxorna och syns speciellt när jag sitter ner. Ett par av mina byxor får jag fan knappt över arslet :P haha. Kollade på en bild på mig själv i bikini som togs för några år sedan och min reaktion va 'jäääävlar vilken smal och fin mage jag hade där'.

Jag påstår inte att jag har blivit tjock, inte ens på långa vägar mullig. Men jag anser att det är bäst att göra något åt det innan kärlekshandtagen blir ännu större, därför har jag tagit kontakt med en klinik för att kolla upp fettsugningsalternativen....

Öööh, eller inte :P ni kanske inte insett det än men jag är inte rubbad... Inte helt i alla fall.

Nej, men för att inte ”förvärra situationen” (magen alltså) så gör jag sit-ups och ska även göra mitt bästa för att ta mitt lata arsle till gymmet ibland också. Förra veckan gjorde jag 500 sit-ups och nu har jag faktiskt varit i simhallen två dagar i rad och ska dit i morgon med.

Jag har alltid varit medveten om att jag är smal och skulle aldrig få för mig att banta. Banta är inte lösningen. Se till att träna istället.

Jag försöker göra något åt det innan det går över styr helt enkelt. För jag vägrar bli fet.

Får dock erkänna att jag blev lite paff häromveckan när jag vägde mig för första gången på ca nio månader och vågen visade 52kg. Visst, jag har ju märkt att jag blivit större, vilket även min ondskefulla vän Offi har påpekat med ett hånflin genom att säga ”Camilla, du har visst börjat få lite mage” och sedan mått allmänt bra åt min olycka :P men ja, det va väl själva bekräftelsen som jag reagerade på, inte på dem ynka 52kg. Men jag har aldrig vägt över 50kg innan. Fast som sagt, det är inte siffran som räknas utan huruvida jag trivs med min kropp.

Det känns ju rätt illa när ens familj och vänner börja lägga märke till att man fått mage. Men samtidigt så om ingen hade påpekat det hade jag kanske inte själv insett det.

Nu kan det ju vara så att jag haft turen att födas med väldigt bra självförtroende, men säger som så här -  Så länge du mår bra med dig själv så spelar det ingen roll hur du ser ut!

Vet inte om jag fick fram meningen med allt detta :P men nu ska jag käka chips och dricka coca-cola ;) i morgon blir det sit-ups som straff...

...


Jag skulle behöva gå en kurs i hur man hanterar sina känslor.

Relax


Relax! Han gillar dig K...

You


Min vanliga otur att falla för "fel" person... Jag sa till mig själv från början att det inte vore någon bra idé med tanke på situationen.. Men måste du vara så jävla bra? :P

Jag försöker intala mig själv att det inte kommer leda till nått bra ändå. Jag vet ju hur det fungerar =/ men man kan ju alltid hoppas på det bästa, men "det bästa" blir ju aldrig bra i slutändan för mig ändå, utan man har roligt i några veckor och sen tröttnar någon. Men vore väl en lögn om jag påstod att jag inte vill ha dig! Tänker på dig konstant.

Men jag ska inte förstöra något. Det viktigaste är att ha dig som vän och i mitt liv överhuvudtaget, och jag vill inte riskera att förstöra det!

I know! Jag kan ha ett jävla självförtroende, men så fort det kommer till killar och känslor så har jag nada självförtroende. Varför ska det alltid bli så komplicerat..? Blää! Hehe.

Men hoppas vi ses snart igen :)

God natt awesome


Det känns som att mitt liv står helt stilla i jämförelse med andras =/ vet inte hur många fredagskvällar jag "tagit det lugnt" det senaste t.ex. Jag menar inte att jag måste festa jämnt, men jag kan ju åtminstone träffa vänner.

Planerna för sommaren är förvisso inte tråkiga, utan jag tänker ta vara på varje dag och försöka att inte tänka på att jag kommer jobba arslet av mig :P jag vill ju inte sitta hemma en hel helg bara för att jag jobbar liksom.

Problemet har väl legat lite i att jag inte har haft någon att umgås med. Ja, jag har ju massa vänner och många av dem bor ändå i Borås - men det är inte samma sak som när jag hade en nära vän som alltid ville umgås med mig och jag alltid med henne, utan förhinder. Nu har ju knugis annat för sig och jag är väl, så att säga, inte prio ett längre... Är väl inget att hänga läpp över iofs, sånt hör väl ändå till livet!?

Jag ser i vilket fall som helst väldigt positivt på sommaren. Det är mycket jag vill göra och många jag vill hinna träffa. Men framförallt ska jag NJUTA AV LIVET och HA KUL! Det är många vänner som är hemma över sommaren som man bara träffar under sommar och nyår, å det är awesome att träffa dem igen :) Nyberg for example - min favvotjej ♥

Sommaren har ju redan börjat bra så jag klagar inte på det. Jag har redan grillat med vänner och haft fest och umgåtts med familjen, etc :) Tycker bara att jag/mitt liv har blivit tråkigare på sista tiden.

Ett litet dilemma dock. Ni vet hur man säger att "Tiden går fort när man har roligt".. Jag tänker ju ha roligt heeela sommaren, så med andra ord kommer tiden bara rusa iväg och helt plötsligt är det vinter igen =/ helt ärligt så känns det som att det va igår jag hade vinterjacka och fick skrapa bilrutorna... Nä men jag vill ju inte att sommaren ska ta slut :( å enda sättet att "dra ut på sommaren" är ju att ha tråkigt :P och det låter som ett fruktansvärt alternativ.. Funderar seriöst på att bo utomlands under vinterhalvåret så jag slipper kylan :S

POSITIVA TANKAR!!!!

Sommaren kommer bli awesome & jag tänker vara awesome!
Starting with tomorrow :D

Schemat för imon ser ut så här:
- Vakna awesome
- Vara awesome på jobbet
- Ha en awesome tjejkväll


Visst låter det awesome? hehe ♥ Love you people!

Fredagsmys.....Hell no!

Jag har huvudvärk :( och dessutom ont i halsen...

Har jävligt mycket på tankarna..........................

Ööööööh?? Vad va det för jävla miffo som ringde mig nyss från okänt nummer å säger att han är min hemliga beundrare, frågar om jag "är sugen", säger att han har den "grovaste kuken i stan" och sen kallar han mig "luder" å lägger på?? Hahaha jävla idiot :P han LÄT till och med som en idiot på rösten.. OMG!

En varning, det är inte rätt dag att jävlas med mig!!

Aja, det va INTE det jag tänkte prata om.. Iaf inte i detalj. Fast tänkte iofs säga att jag är jävligt trött på alla idioter som jag tycks vara omringad av.. Uuuuusch!!!

Fy fan.. Vill bara be alla att dra åt helvete. Jag är så trött på mitt enformiga jävla liv. Jag är patetisk!!!

Ibland hatar jag planering!!

Varför måste allt hända på en och samma dag för!?

Nästa lördag, den 26:e, då jobbar jag, men det är även Offis och Richards bröllopsmiddag/fest (dem gifte sig i Florida) och sen är det även 2 kollegors 25-årsfest.

Jag vill inte ta ledigt från jobbet.
Jag vill inte missa Offis och Richards middag/fest.
Jag vill inte missa festen för kollegorna...

Hur fan ska jag göra?

Egentligen så är jag redan inställd på att missa kollegornas fest då jag anser att det är lite viktigare att gå på en nära väns bröllopsfirande.. Å när det gäller jobbet så vet jag inte ens om jag KAN ta ledigt...

Jag va lite felinformerad angående bröllopsfirandet och trodde inte det började förräns 19:00, men det är tydligen middag för släkt och nära vänner vid 13:00, sen vid 19:00 är det öppet hus. Eftersom det börjar redan vid ett så blir det inte nån tid över till jobbet då jag jobbar 9:45-17:20.. Är ju knappast någon idé att jobbar mellan tio och tolv om jag ska hinna göra mig i ordning å dessutom åka till Ljung.

*suck* Skjut mig!!!

Den bästa lösningen är om jag tar ledigt från jobbet, åker till middagen vid ett och även går på öppet hus vid sju så man får träffa lite gamla vänner och bekanta :) å eftersom jag ändå inte ska dricka någon alkohol då jag jobbar dagen efter så kan jag åka tillbaka till Borås vid 21-22 och då även hinna gå på kollegornas fest och där kan jag dricka lite :P hehe!!

Näää.. Vi får väl se hur det blir, får försöka lösa det med jobbet först :(

Spöktimmen...

Har precis tvingat mig igenom skräckisen Paranormal Activity 2, helt själv :P hehe.. Man får en obehaglig känsla i kroppen av sånt =/ men det känns ju att man lever iaf :P haha.

Den fick mig att tänka på när jag va mindre och brukade köra "anden i glaset" med kompisar/syskon... Jag undrar om det alltid va någon som flyttade glaset?! Jag vet iaf att det inte va jag som gjorde det och några gånger kändes det faktiskt riktigt verkligt. Vissa gånger så märktes det ju rätt tydligt när någon av ens vänner flyttade med flit :P men inte alla :O jag tror helt ärligt på sånt här och att det va något närvarande någon/några av dem gångerna som vi körde "anden i glaset"...

Å nu vad gäller filmen i sig... Jag hade inte mycket hopp om den med tanke på hur första filmen slutar :S men för er som tyckte att första filmen va creapy.....ni kommer tycka samma om denna ;) Jag kommer ihåg att (andra gången) jag såg 1:an va tillsammans med min bror Nicklas och Sandra m.fl. Det va riktigt roligt :P hahaha.. Fan va skrajja dem blev. Nicklas upprepade sig efter filmen och sa att det va det värsta han sett ^^ hihi!!

Jag gillar skräckfilm :) jag gillar att bli skrämd på det sättet. En del undrar hur man klarar av att kolla på vissa filmer själv och ja, jag gör det väl för att det är då jag blir som mest påverkad. Om jag kollar på skräckfilm med någon annan (bortsett från Offi, som inte blir rädd för nånting :P) så skrattar jag bara ÅT dem när dem blir rädda :P hahaha!! I love it ♥

Nu blir klockan alldeles strax spöktimmen :P så det är nog bäst att jag lägger mig innan dem invaderar och jag knappt vågar flytta mig från soffan xD höhö.. Nog för att jag är lättskrämd alltså, men jag vet iaf skillnad på verklighet och film (most of the time ^^)

4 minuter kvar :O Skyyyynda mig!!!

God natt ;) ska upp å jobba om "några" timmar!!

Btw, jag tappade halva min asigt goda äggmacka på mig själv och på golvet förut :( lite smått klumpigt sådär xD

Kramar

It's sad!

"Du VET att du gör fel val, men du gör det ändå. Det är sorgligt!"

Pfft, ja.. Jag vet inte hur många gånger jag har sagt så till mig själv...

Borås eller Ljung?

Ska jag hyra Matti's lägenhet en månad till eller inte?

Kommer ju antagligen jobba lika mycket i februari som jag har gjort denna månaden...

Fördelar med att bo hemma:
Det blir billigare att pendla än att betala Matti's hyra.
Jag slipper handla/laga mat, vilket är riktigt tråkigt att göra.
Jag är omringad av folk och "slipper" vara själv, vilket kan vara skönt när man är ledig...

Fördelar med att bo i Borås:
Jag har någonstans att sova när jag är ute och festar och slipper "sova över" hos någon.
Jag slipper den långa tiden det tar att pendla.
Jag får vara ifred och sköta mig själv.
+ att det är roligt att bo i stan.

Kan inte bestämma mig... Det är alltså billigare om jag bor hemma i Ljung, men om jag kan så slipper jag ju helst att pendla. Det handlar väl mest om att jag inte vill lägga 3000:- på hyra.

HJÄLP!! Beslutsångest!!!

Nätdejting

Alla dessa annonser om dejtingsatjer asså... "Killar söker tjejer" :P haha vilket jävla skämt. Den rätta meningen är "Killar söker fitta" hahaha!

Nu kanske jag låter lite bitter ^^ men allvarligt?! Vad tror folk egentligen? Inte för att jag har varit på en dejtingsajt nångång (såvida inte vanliga chattar räknas) men jag kan ju tänka mig att det är fyllt av killar som bara vill ha sex + skumma typer som man inte borde socialisera sig med!!

Visst, fine!! Det är säkert ett bra sätt att hitta kärleken på. Jag vet flera som träffats via internet så en dejtingsajt kanske inte är mycket värre en nån annan sajt där man hittar folk. Men jag hoppas inte folk hoppas på för mycket när dem ger sig in i nätdejting-träsket... För jag tror att det är mest kåtbockar som sitter på andra sidan :P och om du som läser detta är en kåtbock (tjej eller kille) så vet ni nog mycket väl vad jag pratar om :P

Hmmm.. När jag tänker efter så har nog alla en liten kåtbock inom sig xD så jag vet inte riktigt vart jag vill komma med detta meningslösa argument...

Please...

Talk some sense into me, please!!

Rubrik

Du säger inte mycket du ^^ inte mer än nödvändigt liksom!! Jag undrar vad som hände med "Hur e läget?", det frågade du alltid förr, det va trevligt :) saknar det lite nu när jag tänker på det!! Det är väldigt stelt mellan oss, eller det är iaf så jag upplever det :P tänker mest "vad ska jag säga" och håller tyst istället för att säga nånting alls. Du är ju lika tyst du så jag antar att det inte bara är jag som tycker det är stelt. Den dära *pinsamma tystnaden* dyker upp jämnt =/ oj oj vad jobbigt det kan bli ibland :P haha.. Ibland så försöker jag starta ett samtal men du svarar kort och koncist, sedan återgår det till tystnad :P

Kan inte riktigt sätta fingret på det, men det är nått som känns speciellt med dig :( det är egentligen inget jag vill erkänna =/ för jag har ju kommit över dig?! Om "kommit över dig" är rätt uttryck vet jag inte heller, för jag har inte vart kär i dig direkt, bara velat ha mer av dig :) Men ändå så blir jag nervös i din närhet. Detta kanske låter löjligt, men jag undrar om du också känner hur det liksom vibrerar i luften när vi är nära varandra?! Man kan nästan höra varandras andetag för att allt blir så "tyst" på nått sätt.

Jag fattar inte hur det kan vara så jäkla svårt att inse att vissa saker ALDRIG kommer hända :P man vet ju hur det ligger till, men ändå dyker tankarna upp där ibland ändå :P haha.

Nog om detta!! Längtar som tusan tills imon då jag kan säga "Jag är ledig imon" :D och sedan heeela helgen!! Nu ska man bara komma på något att sysselsätta sig med denna lediga/fattiga helg!!

Gaaah, blir vansinnig!!

Jag får fan speeeeeeeeel på folk... Vad e det med alla jävla killar å va kåta egentligen?? Fatta vinken när man säger att man inte vill se din kuk.

Jag pratar inte bara om en person just nu, bara så ni vet!! Jag orkar inte med... hahahah men förifan...Bläää jag spyr på er!!!!!!!!!!!!

Han säger "Gillar du kåta killar?" och jag svarar att det är rätt irriterande på nätet, borde det inte då ringa nån jävla klocka?!? Nej, tydligen inte för han fortsätter bara med: "Gillar du om killen är stor där nere?" och "Vill du se min?"... Nej nej nej nej! Jag säger NEJ men dem skickar ta mig fan en bild iaf?! Å sen ska dem skicka en video på när dem "sprutar" för att dem mätte en gång EN HEL deciliter... WOW, ska jag bli imponerad eller?! Äckligt ju.. Å det är dessutom andra gången jag hör det denna veckan... Hmmm, tanken slog mig precis att det förmodligen är samma jävla person båda gångerna oxå, förutom att det är två olika adresser. Självupptagna idioter!

Har haft hur många som helst som säger att dem hittat min e-mail adress på msn's "profilsida" :S förstår ingenting..

Fan kan inte folk glo på porrfilm och surfa på porrsajter istället för att störa mig?!

Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah, ge er!!!

Jag vet vad ni tänker - "Prata inte med dem då" - å det brukar inte dröja så lång tid innan jag blockar och raderar dem från min lista. Men nånstans har man väl ändå kvar ett hopp om den manliga släkten antar jag, så man hoppas att dem ska ge sig och FÖRSTÅ att man kan prata om annat än sex :P det är dock inte mycket hopp kvar vill jag lova!! =/

Ber om ursäkt till er som tycker detta va "too much information" xD

Va bara tvungen att skriva av mig lite för jag blir så jävla frustrerad av sånt här =/ visst e det kul att höra "fan va sexig du e" etc, även om jag redan vet det :P jaa, när det kommer till mig själv är jag rätt självgod och det med all rätt antar jag ;) hehe! Men det finns ändå en gräns för vad man pallar med :S å kåta killar på msn e inte min favorit!!

OMG

BARA FÖR ATT JAG VEEEET ATT DU LÄSER DETTA!!

Du går mig verkligen på nerverna :S jösses!! Vad är ditt problem egentligen?

HAHAHA xD är samtidigt jävligt skrattretande!!

Å nej, jag är INTE kär i dig nånstans ditt mongo...

Du e trög och tydligen inte riktigt frisk...

Visst, det är JÄTTE roligt med beundrare, men du skrämmer mig!!

Du förtjänar egentligen inte att ens bli nämnd på min blogg, men jag tror du gillar det så varsågod!!

Onsdag

Hej!

Vaknade för en timma sen och har precs orkat kliva upp ur sängen. Vaknade av att jag va så täppt i näsan att jag inte kunde sova mer :S det är något man inte kan vänja sig vid känns det som för jag vaknar alltid av det, oftast under natten... Ungefär en minut efter att jag vaknat så ringde kusilussen Therese som ville prata med mig :) efter samtalet fick jag för mig att sova vidare då jag tagit nässpray och kunde andas igen, men då jävlades en fluga med mig med att vägra vara tyst och sitta stilla.. Så jag blev tvungen att kliva upp och döda fanskapet.

Har ingen aning vad jag ska göra idag men det verkar inte gå till riktigt som jag vill uppe i huvet och det sista jag vill är att sitta hemma med mig själv och mina egna tankar hela dagen =/ frågan är om jag har så mycket val då det förmodligen inte är lätt att ta sig någonstans i detta snöoväder :(

Har tänkt en del på J nu sen jag vaknade, vilket jag försöker undvika i största mån. Men jag kan inte låta bli att bli irriterad och tycka att det är orättvist. Tycker att vi åtminstonde kan vara vänner och prata med varandra, men det verkar som att du har blockat mig på msn. Inte för att jag hade skrivit något även om du hade vart online, men då hade det ändå varit ett val. Men vem vet, du kanske börjar prata med mig igen om några veckor när det inte är "jobbigt" längre - tycker som sagt att vi kan vara vänner.

Nu e det dags att pallra sig ner till köket och käka frulle...

Jobbigt...

Samma sak, om å om igen. Jag är trött på allt. Fortfarande, eller ännu mer kanske jag ska säga!!

Känner mig som en hemsk kompis. Jag är trött på mina vänner. Men jag vet att jag behöver dem för att klara mig ur detta... Jag behöver mina vänner.... Försöker få in det i mitt jävla huvud :S jag skjuter ifrån mig mina vänner :S jag känner typ att jag inte står ut med dem, jag vill inte höra deras tjöt å deras gnäll för jag bryr mig inte. Är jag en hemsk person som tänker så här? Känns som att jag behöver omprioritera lite.. Sluta göra saker bara för att vara 'snäll' och för att "det är sån jag är" när det inte är sån jag vill vara. Låter kanske konstigt, men jag är trött på att vara snäll!!

Jag vill å jag vill inte.. Jag älskar livet men hatar allt i det.

Uuuuuuuuuusch... Har verkligen inte haft det bra det senaste =/ av många olika anledningar..

Håller mig sysselsatt med serier för att slippa tänka. Ja vill ha det bra igen :( jag går typ bara å väntar på att det ska bli bättre, för jag vet ju att det blir bättre med tiden. E väldigt jobbigt att inte kunna göra något åt det bara!!

Jag kan skratta och ha roligt. Jag hade roligt i lördags t.ex. när jag va i gbg å festade. Men det är svårt att slita tankarna från allt annat oxå... Men huvudsaken e väl att jag försöker :) tror det bästa jag kan göra är att tänka på annat, å att få bättre saker att tänka på :) frågan är om det är bra att försöka glömma hur man egentligen mår?? I honestly don't know, but i'm tired of feeling like this!

Jag är sugen på kebabrulle, Rihannas låt, dansa och bio!!
RSS 2.0