Fredagsmys

Kommer hem, tittar mig i spegeln och ropar 'Honey, I'm home' ;)
Fredagsmys på radion, fredagsmys på tv:n och fredagsmys hos Milla :)

Jag sitter hemma själv och kvällen har hittills bestått av Idol, musik, varma mackor, chips, godis, tända ljus, facebook, testat kläder inför morgondagens halloweenfest & tagit egobilder ;) Låter det som fredagsmys eller vad??

Nu kollar jag på Idol igen och alldeles strax får man veta vem som åker ut. Följer faktiskt inte Idol, men när jag inte har något annat för mig så är det rätt roande :) Hahah, nu står det mellan två stycken, Linni och André och det va heeelt klart dem två sämsta xD bra röstat Sverige...

Här ser ni Olle's framträdande som han gjorde ikväll - Jag älskar låtvalet.. Och huuuur söt e han elle ;D
Fast Molly är självklart favoriten :) sikken jävla röst hon har :O

Jaaa nu blev det mycket Idol-snack här ^^ hihi!
Men nu är Idol slut så nu får jag väl sätta på en film istället. Fredagsmyset fortsätter efter en fruktansvärt hektisk dag på jobbet :)

It's not fair

Tror inte jag kan vara i mer känslomässigt uppror än vad jag är nu och varit de senaste 24 timmarna... :'( jag förstår inte vad jag gör för fel

Jag säger att jag tycker om dig och du svarar att du inte vill träffas mer. Säg mig, hur är det rättvist? Blir så jävla trött på mitt liv. Det gör ont i hela mig när jag tänker på det och det går inte att hålla tillbaka tårarna såvida jag inte tvingar mig själv att tänka på något annat.

Jag vill verkligen inte vara ensam just nu, för jag kan inte tänka på något annat. Frustrerad, SÅRAD, besviken. När är det min tur att få en chans? Är jag så hemsk att ingen vill ha mig...?

Jag vill bara vara med dig. Jag saknar dig. Jag vill inte släppa taget om dig :( Håll om mig och säg att allt kommer bli bra. Kan inte allt bara bli bra?!? Finns det något jag kan göra för att du ska ändra dig? I don't want this to be over.....

Take my broken heart

Färgat håret



Vad tycks? :)

Svar på kommentar

Hej Johan!
Då jag fortfarande inte vet vem du är så kan jag inte svara på dina frågor direkt till dig, så svarar här på bloggen istället :)



Roligt att du undrar om Sara-Marie :) ja det stämmer att vi är från samma ort och vänner kan man väl kalla oss ^^ hehe. Sara-Marie är en av mina närmsta vänner. Vet inte om du läst på våra bloggar någon gång om "Trillingarna", det är iaf jag, Sara-Marie och Kungen! Här har du oss :) haha



Bilder från den BÄSTA sommaren ♥ I miss you Sara-Marie

Helgen va...

helt underbar och lite smått galen :)


Linda kom hit i fredags. Vi drog iväg och köpte hårfärg och när vi kom hem så fixade vi mat - Ris med fläskfilé & magno chutney sås - Riktigt nam nam ;) Sen drog vi igång med att färga håret, vi började med mitt och sedan Lindas. Vi hade bestämt oss för att bli rödhåriga båda två :P här på bilden ser ni en försmak på vilken färg jag nu har. Har inte tagit några bilder på resultatet än men lovar att fixa detta i veckan då jag vet att många är nyfikna =) trots att jag va så nervös inför att färga det innan så tog jag mig till slut i kragen och bara gjorde det... Efter fem år som blondin kände jag för lite förändring :) och jag är hur nöjd som helst!!


Lördagen började vi med att shoppa och äta på restaurang i Knalleland :) vi va inne en sväng på Tarotkatten - en mysig liten butik som säljer alla möjliga andliga grejer, dem har t.ex. "läkande" stenar, förföriska dofter, tarotkort, böcker om andlighet och drömfångare. Vi har länge pratat om att våga oss in där och nu tog vi äntligen modet till fånga :P haha.

När kvällen närmade sig började vi göra oss i ordning. Shotade lite tequila/red bull och tog gott om tid på oss att lägga på sminket, välja kläder och fixa håret :) senare kom Lindas kille + två av hans vänner hit och förfesten drog igång på riktigt. Jag bjöd killarna på tequila, vi spelade Skip-Bo och poker. Jag vann två av tre gånger ;D woho!! Va väl lite granna kaxig över det också, haha. Sedan drog vi in till krogen vid halv 12, killarna drack öl (bortsett från Henke som körde) och tjejerna höll sig till vatten :P jag hade fått i mig tillräckligt med tequila på förfesten så jag behövde inte mer. Vi dansade så svetten rann och roade oss ända till stängning då vi drog iväg för att käka kebab innan vi åkte hem för att sova. Väl hemma offrade jag mig att sova på en knarrig luftmadrass eftersom jag inte kände för att trängas med två andra i min säng :P haha. Fan här får man inte ens sova i sin egen säng vet ni ^^ nä men jag sov förmodligen mycket bättre på luftmadrassen än vad jag skulle gjort i sängen - och en kvinna behöver sin skönhetssömn vet ni väl!! ;)



Vaknade tidigt av ett hiskeligt oväsen inne från mitt sovrum - dem hade tydligen brottning i min säng (?!) haha. Nog för att Linda har ett underbart och smittsamt skratt asså, men jääävlar vad irriterande det va att vakna av :P låg å vred mig i en halvtimma och blev asirriterad och funderade på att gå in och säga till dem att folk faktiskt försökte sova xD men det va ju ingen vits med det eftersom jag ändå inte skulle få somna om när dem väl gått upp.

Dem käkade frukost och begav sig hem allihopa samtidigt redan vid 12 och mitt alldeles egna söndagsmys kunde börja. Får nog säga att jag mått oförskämt bra idag, har inte varit bakis överhuvudtaget - har bara varit oerhört trött som man (jag) alltid är när jag har festat dagen innan. Jag har självklart städat och diskat bort festen, men största delen av dagen har spenderats i soffan.

Ni som har varit hemma hos mig ser nog en förändring på bilderna ovan, och ni som inte varit här men följt min blogg lär väl inte bli förvånade när jag säger att jag har möblerat om idag :P hahaha. Det räckte inte med den något radikala förändringen med håret i fredags utan jag behövde såklart göra om i hemmet också.. Så nu är jag rätt nöjd med tillvaron ;)

Nu är det dags att sova och tacka för denna helgen. I morgon bitti ska jag till läkaren på en rutinkontroll och efter det direkt till jobbet :) Ha det bra!

Ska man blogga igen kanske?!

Johan har uttryck sig!
Jag vet inte än om dessa ord gett mig gnistan att blogga igen, men det känns så :) iaf för tillfället!



"Du är för bra för att ligga på latsidan" :) Roligt att höra att någon tycker jag är 'bra'. Inte för att jag vet vem denna Johan är, kan vara någon jag känner eller någon okänd som helt enkelt bara gillar min blogg. Oavsett så uppskattar jag att få lite respons. För er som följer bloggen har märkt att det varit dåligt med uppdatering dem senaste månaderna. Men jag har inte känt att jag haft något att dela med mig av. Det är väldigt sällan som någon kommenterar och självklart så tror jag ju då att mina inlägg inte är tillräckligt intressanta för att kommentera - vilket jag har full förståelse för också, jag klandrar inte någon - men till slut så tröttnade jag väl och tyckte inte att det verkade finnas något intresse för varken mig eller någon annan att fortsätta skriva om min tråkiga vardag.

Jag har väl helt enkelt börjat sätta krav på mig själv angående vad jag vill blogga om. Jag vill liksom inte skriva om en simpel vardag och jobb etc. Även om det kanske är precis sånt jag behöver "prata" av mig. Men tror inte någon vill läsa sådant. Likadant när det gäller mina "off-dagar", när jag är allmänt nere - en del av mig vill inte dela med sig av sånt för att jag tycker det är tråkig 'läsning' och lite smått patetiskt... Jag vill skriva när jag har något värt att dela med mig av, och som ni kanske förstår finns det inte mycket att säga när man sällan hittar på något spännande.


Nu tänker jag i vilket fall som helst berätta lite om mina senaste vardagar :) det är dåligt med jobb denna månaden och det innebär många lediga dagar för min del. Lat som jag är så har jag inga problem med att spendera dagarna i soffan framför tv:n, såvida jag inte är shoppingsugen då vill säga.

Har nu varit ledig i tre hela dagar och jag har faktiskt varit och simmat varenda dag :) kände att jag va tvungen att fördriva tiden på något vettigt, annars hade jag hamnat i Knalleland och handlat något onödigt. Så både tisdag och onsdag simmade jag lite längder, avslutade med lite avkoppling i jacuzzin & bastun :) igår kväll kom kära syster Jenny hit och jag hjälpte henne med hennes bloggdesign, och idag åkte vi till simhallen ihop :) det va väldigt trevligt! Vi satt i jacuzzin, klättrade på klätterväggar (eller försökte iaf :P), åkte rutschkana, lekte i vågbassängen, fikade i badcaféet och bastade i både den gemensamma ångbastun samt i den vanliga bastun!! Helt underbart hade vi det :)

Har under dessa tre dagar kommit fram till att det är väldigt osmidigt med bikini på många sätt och jag ska försöka hitta en baddräkt som jag kan ha till simhallen istället :) med bikini kan jag inte dyka/hoppa i vattnet utan att toppen åker upp eller underdelen är nära på att åka av :P jag måste rätta till överdelen konstant så jag inte går runt och visar brösten. Det är allmänt osmidigt helt enkelt och begränsar själva badupplevelsen lite, även om det är snyggt. Men om jag istället har en baddräkt så slipper jag oroa mig för att badkläderna inte sitter på plats och hoppa och dyka hur mycket jag vill =) så det är bara att gå på jakt efter en baddräkt nu helt enkelt!


Vågar inte färga håret, hjälp!!

Jag vill verkligen färga håret rött. Ska jag våga? Jag e så jävla feg med sånt här. Jag har haft en röd/brun nyans i luggen i några månader och jag trivs jättebra med det. Men skulle vilja färga hela håret.


Typ den här färgen...(?!)

"Det är väl inte värre än att färga om det om det inte blir snyggt" säger vissa. Och det är väl sant. Men älskar mitt blonda hår och det tar väl emot lite att inte vara blond längre. Jag kan ju självklart skaffa blont igen om jag vill. Gaaah, färga, eller inte färga??? =/

Jag har funderat på detta länge nu och förra veckan va jag och Jenny och skulle t.o.m. köpa färg, men jag hittade ingen färg som jag vågade köpa. Jag menar, tänk om det blir illrött? Jag vill ju inte se ut som ett stoppljus liksom :P Jag antar att jag är mest orolig för att det inte blir den färg jag vill att det ska bli. Och jag vet inte riktigt hur jag ska gå till väga. Jag vill veta EXAKT hur jag gör för bästa resultat helt enkelt. Vill samtidigt helst färga det hemma och inte lägga ut flera hundra på att gå till en frisör för att göra det. HJÄLP!! :(

Vägrar bli fet

Jag bryr mig inte om själva kilorna på vågen, utan om hur kilorna ser ut på mig och om jag är nöjd med min kropp.

”Magen kommer efter att du fyllt 20”
Så säger vi i min familj – åtminstone så brukar jag och kusin T säga det.

Jag har alltid varit smal, vilket jag fortfarande ÄR förvisso. Under tonåren, speciellt högstadiet, så påpekade folk ofta att jag var smal. Lärare var oroliga att jag hade ätstörningar och frågade om jag åt ordentligt. Andra tjejer kunde säga ”Jag vill också vara så smal och fin som du”.

Ni som inte varit i samma situation kan nog inte förstå vilken frustration det är att folk påpekar att man är smal, FÖÖÖR smal i deras ögon. För mig finns det inget värre än när folk frågar om jag äter ordentligt.

De som känner mig vet att jag kan äta som en häst, trycka i mig chips, godis och skräpmat utan att det syns på mig. Påstår inte att jag alltid äter mycket, bara om jag har aptiten liksom. Ibland äter jag lite, och ibland äter jag lagom. Som alla andra antar jag.(?!)

Folk är gärna försiktiga med att säga till någon att han/hon är tjock, för man inte vill ju såra någons känslor i onödan. Men att säga till någon att han/hon är smal anses vara helt okej eftersom det är idealiskt att vara smal. Folk förstår inte att det kan vara lika jobbigt att vara smal som tjock – det är ju minst lika jobbigt för en underviktig att gå upp i vikt som det är för en överviktig att gå ner i vikt. Om jag fick välja så skulle jag väga mer, men det skulle ändå inte synas på mig. För det är tyvärr så att folk reagerar när man säger hur "lite" man väger.

Jag har alltid varit en person som inte kunnat gå upp i vikt oavsett vad/hur mycket jag ätit. Jag vet att det kan låta orättvist för vissa, men jag har helt enkelt aldrig behövt tänka på min vikt.

För mig är det en viktig prioritering att få i mig mat, jag är inte riktigt människa innan jag t.ex. fått i mig frukost och jag blir värsta ragatan om jag inte får mat när jag är hungrig.

Jag är inte direkt personen som tränar 'för att hålla formen'. Jag har aldrig velat eller försökt gå upp/ner i vikt, bli större/smalare. Men om jag ska vara ärlig så är jag livrädd för att BLI fet.

De senaste två åren har det blivit betydligt mycket mer skräpmat än innan och sedan jag flyttade hemifrån så har det väl slarvats en del med maten. Det är för det första inte roligt att laga mat själv och för det andra är jag kass på att laga mat då jag inte har det intresset. Jag har helt enkelt inte haft orken eller viljan till att anstränga mig alla gånger så det har blivit mycket bröd/mackor hemma och McDonald's på luncherna.

Detta har resulterat i att det börjar byggas lite extra hull på min fina mage, och detta är jag inte speciellt stolt över. Magen buktar faktiskt ut över byxorna och syns speciellt när jag sitter ner. Ett par av mina byxor får jag fan knappt över arslet :P haha. Kollade på en bild på mig själv i bikini som togs för några år sedan och min reaktion va 'jäääävlar vilken smal och fin mage jag hade där'.

Jag påstår inte att jag har blivit tjock, inte ens på långa vägar mullig. Men jag anser att det är bäst att göra något åt det innan kärlekshandtagen blir ännu större, därför har jag tagit kontakt med en klinik för att kolla upp fettsugningsalternativen....

Öööh, eller inte :P ni kanske inte insett det än men jag är inte rubbad... Inte helt i alla fall.

Nej, men för att inte ”förvärra situationen” (magen alltså) så gör jag sit-ups och ska även göra mitt bästa för att ta mitt lata arsle till gymmet ibland också. Förra veckan gjorde jag 500 sit-ups och nu har jag faktiskt varit i simhallen två dagar i rad och ska dit i morgon med.

Jag har alltid varit medveten om att jag är smal och skulle aldrig få för mig att banta. Banta är inte lösningen. Se till att träna istället.

Jag försöker göra något åt det innan det går över styr helt enkelt. För jag vägrar bli fet.

Får dock erkänna att jag blev lite paff häromveckan när jag vägde mig för första gången på ca nio månader och vågen visade 52kg. Visst, jag har ju märkt att jag blivit större, vilket även min ondskefulla vän Offi har påpekat med ett hånflin genom att säga ”Camilla, du har visst börjat få lite mage” och sedan mått allmänt bra åt min olycka :P men ja, det va väl själva bekräftelsen som jag reagerade på, inte på dem ynka 52kg. Men jag har aldrig vägt över 50kg innan. Fast som sagt, det är inte siffran som räknas utan huruvida jag trivs med min kropp.

Det känns ju rätt illa när ens familj och vänner börja lägga märke till att man fått mage. Men samtidigt så om ingen hade påpekat det hade jag kanske inte själv insett det.

Nu kan det ju vara så att jag haft turen att födas med väldigt bra självförtroende, men säger som så här -  Så länge du mår bra med dig själv så spelar det ingen roll hur du ser ut!

Vet inte om jag fick fram meningen med allt detta :P men nu ska jag käka chips och dricka coca-cola ;) i morgon blir det sit-ups som straff...
RSS 2.0